Menu

Vad säger lagen om verksamheter i vatten?

Sedan 1999 har vi i Sverige en lag som heter Miljöbalken, i denna lag står allt man behöver känna till innan man startar någon form av verksamhet som påverkar miljön.

Här kommer vi nu att köra på det vi kallar vattenverksamheter och främst elproduktion i vattenkraftverk. Först och främst så kan vi kolla vad som gäller om man skulle vilja bygga ett nytt vattenkraftverk.

Antagligen så har planeringen påbörjats i och med en idé om att nyttja vattnet som man har rinnande på en lämplig plats, allt för att producera el och tjäna pengar. Om man då inte äger stället så köper man den fastighet som ligger intill denna plats så man skaffar sig det som kallas fallrätt, d.v.s. rätten att nyttja den energi som vatten har i och med att det strömmar förbi fastigheten. Nu har man vad vi brukar kalla rådighet över vattnet, utan denna kan man helt enkelt inte bygga ett vattenkraftverk. Nästa steg kommer ju naturligtvis att vara en planering över vad och hur som behöver göras för att bygga detta kraftverk och det kan vi ju hoppa över här eftersom det egentligen handlar om vad som krävs innan spaden så att säga sätts i marken.

Först måste men ha ett samråd med tillsynsmyndigheten, alltså länsstyrelsen i det län man funderar på att bygga i, och de som kommer att beröras utav själva verksamheten. Folk som berörs är t.ex. andra fastighetsägare på platsen. Dessa kommer att ge sina synpunkter på vad som måste till för att det över huvud taget skall vara någon idé att fortsätta med arbetet. När detta samråd stötts och blötts så är det dags för utökat samråd och där kopplar man in, förutom de som tidigare varit med, andra statliga myndigheter och organisationer som kan antas bli berörda exv. Havs- och Vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen, Älvräddarna och Sportfiskarna samt allmänheten. När detta är klart så har man skaffat sig en första grund för nästa viktiga del och det är Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) den skall som minst innehålla:
”1. en beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning,
2. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas och hur det ska undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. inte följs,
3. de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra,
4. en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, och
5. en icketeknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1–4.”
(MB kap. 6 7§)
Utan denna MKB, inget tillstånd.

En teknisk beskrivning skall tas fram över hur verksamheten kommer att utövas och hur saker och ting är planerade och hur det skall fungera. I denna tekniska beskrivning skall även en ekonomisk redovisning ske. Varför då kanske någon tänker, tja, det är lätt. För att man skall få påverka miljön alls krävs att samhället har något att vinna på det och om inte… Inget tillstånd. Beräkningen ligger också till grund för den avgift domstolen tar ut när de tar upp ansökan om tillstånd.

Nåväl, när alla dessa saker är klara så skall alltihop skickas till Mark- och Miljödomstolen i det område det handlar om och där kommer man gå igenom alltihop och meddela (oftast vi dagstidningar) att en ansökan och MKB har inkommit och att de som vill säga något om detta är välkomna att göra så innan ett visst datum. De synpunkter som nu kommer in skickar domstolen vidare till den som söker tillstånd för att denne skall yttra sig om det hela och sedan bollas detta ofta tillbaka till den som skickade in synpunkten för ett nytt yttrande och på detta vis kan det hålla på ett tag innan domstolen anser att det är dags för…

Huvudförhandling
Detta är det som man skulle kunna kalla rättegången bland oss lekmän, här samlas de som har något att säga till om i målet och det hela stöts och blöts under en viss tid och ibland (vilket är bra) hålls också ”syn”, detta innebär att de inblandade helt enkelt åker och tittar på platsen och frågetecken som finns kan eventuellt rätas ut.

När huvudförhandlingen är slut så kommer domstolen att gå igenom alla uppgifter, jämföra allt med de krav lagen ställer och inom ca. två månader avkunnar de sedan en dom. Denna dom kan alltså vara ett bifall, d.v.s. att den som söker får sitt tillstånd eller ett avslag, den som söker får inte tillstånd. Skulle ni någon gång se att ett ärende avvisats så har det antagligen handlat om att en viktig del saknats helt eller att ni sett något som överklagats och att den som överklagat en dom kommit in med överklagandet för sent. En avvisning är nämligen samma sak som om att domstolen säger att de inte vill slösa sin tid på ärendet alls.

Jag återkommer med hur det ser ut på många ställen
;o)

/Per

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *